2012-03-03 Lördag

Jocke har i många år pratat om att han vill ha ett akvarium - och som födelsedagspresent i höstas fick han sin önskan uppfylld. =)

Det är ett litet Nanoakvarium, bara 30 liter - men dom är enormt söta. Såklart blir man väldigt begränsad på vilka fiskar man kan ha. Jordbruksverket har regler på hur många fiskar (och hur stora) man får ha i olika mängder vatten. Men sen är det annat som också styr vilken sorts fisk man kan ha, det är inte så många som kan trivas i det lilla simutrymmet.

Vi började med 4 st kolglödstetror, men 2 st dog rätt snabbt, så nu har vi bara 2 kvar. Lite få i antalet för att vara en stimfisk, men dom verkar trivas väldigt bra med våra 3 gula Endlers guppy-fiskar. Sen ville Erika ha en slamsugare (algätare). Så då köpte vi Edward Sugpropp. Fråga mig inte vilken sort han är, det har jag inte lyckats lära mig, men en liten algätande fisk. Han var en ensamfisk, sa säljaren i djuraffären, men efter ett par veckor tyckte vi att han var så loj. Vi testade att ändra värmen på vattnet, vi försökte med att ändra syretillförseln... inget funkade. Så då åkte vi tillbaka till djuraffären och köpte en "tjej" åt honom. Och det var faktiskt roligt att se - vilken lycka. Han simmade runt, runt, runt och svansade för den nya. När hon, Vimmel som Hanna döpte henne till, simmade runt och åt alger så var alltid Edward bara nån cm bakom. Så han var inte alls en ensamfisk....

Tyvärr överlevde inte Vimmel, en dag låg hon död på botten...

Men samma kväll flyttade den här lilla kompisen in - Humlan... Och samma sak upprepade sig, där Humlan var, där var Edward... Nu har han lugnat sig lite i sina kärleksförklaringar och dom kan vara lite åtskiljda... men oftast sitter dom bredvid varann och äter alger. =)

Idag har det varit fantastisk väder. Varmt, soligt och takdropp!!!

Erika och jag tog med oss dogsen ut på gården där vi satt och njöt i solen.
Men låt er inte luras av den här bilden. Man kan tro att även "Apan" njöt i solen - men se, det gjorde hon inte - här tror jag hon bara poserade för fotografen. ;)
Hon ville busa.

Och hon fick som hon ville.

Men eftersom snön ligger i samma höjd som staketet mot gångbanan, så vågade vi inte ha henne lös, så det blev långlina för henne.

Även Nilla busade i snön, men när skaren hade fått henne att blöda både på ena tassen och på nosen så bestämde hon att det var nog. Nu skulle hon in.

Ja, skulle korgen ligga på den här höjden så skulle Erika dunka hur lätt som helst... ;)

Så om man bortser från den krampande, värkande, bråkiga ryggen sen pladasket på ishalkan igår, så har det varit en jättehärlig dag!

=)