tisdag 28 februari 2012

2012-02-28 Tisdag

Det har varit trögt med bloggandet en längre period, och jag hade funderat på att lägga ner hela bloggen... men samtidigt är det väldigt kul att kunna gå tillbaka och läsa gamla inlägg - och inför snöbettingen vi hade på jobbet, kunna kolla exakt datum när första snön kom förra året... ;)

Så jag gör ett försök att komma igång igen...

Det har varit lika trögt att gå in och läsa andras bloggar - men även där ska jag ta mig i kragen.


Vi har utökat familjen lite sen sist. På Hannas jobb hade det blivit för många zebrafinkar i en av burarna och dom började hacka och vara elaka med varann. Så vi köpte hem 4 st. Först 2 st vuxna där vi kunde välja en hona och en hane. Och 2 veckor senare hade ungarna växt till sig tillräckligt så då fick vi hem 2 små - som först nu fått tecknen som säger att det är 2 hanar.

Vi har haft zebrafinkar tidigare, och tycker att det är trevliga fåglar med lagom högt och lite mysigt kvitter, dom skräpar bara lite väl mycket.

Och nu när vi inte har katt ska dom kanske lyckas överleva också... Även om Wira tydligt visar att hon inte tycker så mycket om dom.

Sist vi hade, så började vi med ett par som sen fick 5 ungar. Eftersom Mumin var lite för intresserad av dom så hängde vi upp buret 1 dm under taket. Men vad hjälper det mot en katt... En dag när vi var upp till Farmor o Farfar så hade Mumin hoppat upp på buren och slagit bort badet. Och dom dumma fåglarna flög ut genom den öppna luckan, och Mumin hade middagen serverad. Vi möttes av Mumin med en fågel i munnen när vi kom hem.

Och även om han bara lyckats fånga 2 st så dog dom andra senare, förmodligen av skräckupplevelsen.


Men förhoppningsvis ska väl dom här få det lite lugnare.

Herbert - den vuxne hanen


Freja - den enda honan.

Sixten - en av ungarna.

Och lille Lennart, alltid lika tufsig.


Och jag avslutar med en bild från Julafton. Erika med lille Totto. =)

3 kommentarer:

  1. Trevligt att du är tillbaka Jag har saknat både dina inlägg och kommentarer Fina pippifåglar .
    Månntro att den katten mådde gott efter ett sånt skrovmål ;)
    Kram Pia från ett vårigt Skåne

    SvaraRadera
  2. Å, vad kul att du bloggar igen! Vi har också saknat er däruppe i norr! :)
    Sebrafinkar är såå söta - och så har de så gulliga ljud för sig! Tragiskt med kattmåltiden dock...

    SvaraRadera
  3. kul att du är igång igen! fina fåglar även om jag tycker dom är finast ute i naturen :)

    SvaraRadera